Nyhetsbrev vecka 51 2006

 

Käre medlem!
Det blaskar och slaskar mot jul. Tomten börjar så smått att fundera på att byta ut sin släde mot en motorgräsklippare. På redaktionen gör vi oss redo för friden som aldrig tycks infinna sig förrän en bit in i januari. 

Vi kommer att ta ett uppehåll och nästa nyhetsbrev kommer därför att komma ut först vecka 3. Självklart håller vi ett öga på mail och telefon, och om det skulle hända någonting skickar vi ut ett specialmail några dagar efter nyårsafton. Hohoho, på er allesammans! 

Innehåll v 51 2006:
1. Kalendariet.
2. Fråga juristen
3. Välkommen våra nya medlemmar!
4. Platsannonser.
5. Julsaga

Nästa nyhetsbrev Nr 1 2007 kommer ut den 18 januari. Vill du ha material infört? Skicka det till oss senast den 11 januari. Ta kontakt med kansliet info@sverigesdesigner.se 08-570 315 40 eller red@sverigesdesigner.se

»Kalendariet
Lär dig mer om affärsnätverk
Redan nu flaggar vi för detta seminarium arrangerat av Kreativa företag! Markera den 22 januari i din nyinköpta kalender för 2007.
Du är som medlem i Sveriges designer går gratis på sex olika seminarier genom EU-projektet Kreativa Företag. 
Tid: 22/1 klockan 09.00 till 16.00
Arrangör: Sveriges designer genom projektet Kreativa Företag
Plats: Plats: Lundqvist & Lindqvist Klara Strand Konferens, Klarabergsviadukten 90 i Stockholm.
Anmäl dig så snart som möjligt till gun@kreativaforetag.se

Seminariesviten: 20/10 Affärsmannaskap, 27/11 Personlig försäljning, 14/12 Marknadsföring och PR, 22/1 Affärsnätverk, 19/2 Immaterialrätt, 19/3 Förhandlingsteknik. 

Försäljning av mode- och designprodukter 
MO:DE - Mötesplats Mode&Design bjuder in till seminarium om försäljning av mode- och designprodukter – inför, under och efter säljmötet. Sverker Bergström har lång erfarenhet från modebranschen och är lärare på Beckmans och medlem i Rookiesjury. 

Sverker talar om hur du som företagare inom mode och design förbereder dig inför säljmöten, hur du presenterar ditt företag och dina produkter och hur du följer upp mötet. Du kommer också få tips om hur du sätter ihop en säljbok och vilket informationsmaterial du bör lämna på mötet. 

Tid: 16 januari 2007, kl. 17.00-18.30
Plats: Stockholm Business Region, Drottninggatan 33 (1 tr. i ljusgården)
Kostnad: Ingen! 
Anmälan: maila sara.lonnroth@moderadet.se senast den 15 januari 
Se bifogad pdf för med information

Hållbar utveckling och Design
- Två temadagar om hur design kan bidra till ett mer hållbart samhälle

Det är nu snart 15 år sedan FN:s historiska konferens Earth Summit i Rio de Janeiro om miljö och utveckling. Konferensen innebar ett internationellt erkännande av det faktum att miljöskydd och hanteringen av naturresurser måste integreras med socioekonomiska frågor som fattigdom och underutveckling. Sociala, miljömässiga och ekonomiska behov måste mötas i en balans med varandra för att få ett långsiktigt hållbart resultat. Om människor är fattiga och nationella ekonomier är svaga blir miljön lidande. När miljön missbrukas och resurser uttöms blir människor och ekonomin lidande. 

Konstfacks industridesignutbildning hälsar alla välkomna till två kostnadsfria seminariedagar på temat ”Hållbar utveckling och Design”. Lyssna på forskare, företag, konsumenter och framförallt designer som alla beskriver sin syn på begreppet hållbar utveckling. Den första dagen tar vi upp hållbar utveckling som begrepp samt som drivkraft för arbetet i företag. Den andra dagen diskuteras designens roll, verktyg och möjlighet till att förändra. Målet med seminariedagarna är att förnya diskussionen om hur designer och designarbete kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Varmt välkomna! 

Tid: 8-9 januari 2007, kl. 09.00 – 17.00 
Plats: Mandelgrenssalen, Konstfack, LM Ericssons väg 14 
OSA: osa.id@konstfack.se senast den 4/1 
Arrangörer: Transformator och SVID
Värd: Konstfack 
Kontaktpersoner: Erik Widmark erik@transformator.net och Jan Agri agri@svid.se

Institute without Boundaries 
The Institute without Boundaries’ (IwB) 3rd multidisciplinary design project is successfully underway. Would you like you to share the excitement? 

Design is life, and the house is the interface between our private and public lives. The World House Project will deconstruct shelter from the inside out, and the outside in, and reconsider how we want to live in the new millennia. Join the exploration!

This June 2007, the IwB, in partnership with the International Council of Societies of Industrial Design (ICSID), will host an Interdesign workshop where designers, students and professionals from around the world will come together to work on a design exercise of local significance. 
Please visit http://www.institutewithoutboundaries.com/
or contact Chalo Barrueta at chalobarrueta@worldhouse.ca

The International Design Alliance 2011 Congress
The International Design Alliance (IDA) has opened the call for interest for its inaugural 2011 Congress. The Congress will be a platform to unite the diversity of voices in the international design community under the IDA banner. The call for interest is a general call, meaning it is open to both members and non-members of the IDA’s constituent partners. Proposals that demonstrate an original and innovative approach and that celebrate the modern role of design in the world are therefore welcomed.

The IDA exists to bring the benefits of design to world bodies, governments, business and society. The Congress is the optimum environment in which to advance the aims of the alliance in a themed framework and to reach a truly global audience. 

Full details, including the conditions governing the organisation of the Congress, can be found at http://www.icsid.org/news/year/current/articles259.htm or please contact Neil Griffiths, Membership Services Manager at Icsid by writing to office@icsid.org or by calling +1 514-448-4949 ext 225
The deadline for proposal submissions is January 19th, 2007.

»» Fråga juristen
Hej Juristen! Jag har designat en enkel men tilltalande industriprodukt (som jag inte mönsterregistrerat) som fått mycket uppmärksamhet i pressen. Nu har det visat sig att ett företag gör en mycket snarlik produkt. Kan jag hindra dem?

Hej Designern! Du bör låta en jurist som är specialist på immaterialrätt och design göra en bedömning av fallet. Först måste avgöras om du kan tänkas ha något immaterialrättsligt skydd, t.ex. i form av mönsterrätt eller upphovsrätt. 

En produkts design kan under vissa förutsättningar vara skyddad utan att man vidtagit någon registreringsåtgärd, t.ex. genom att uppfylla kravet på verkshöjd i upphovsrättslagen eller vara föremål för det oregistrerade formgivningsskyddet i EU. Att designen är enkel utesluter inte automatiskt skydd. Även industridesign kan idag skyddas av upphovsrätten. 

Du kan också undersöka möjligheterna att registrera din design. För att kunna registrera en design krävs att den är ny. En design kan dock anses vara ny och registreras inom EU, trots att den har förevisats i pressen, förutsatt att ansökan inte görs senare än 12 månader från offentliggörandet. Nästa fråga blir att avgöra om den snarlika produkten faller inom din ensamrätt (din rättighets skyddsomfång). Skyddsomfånget varierar t.ex. beroende på hur originell produkten anses vara samt vilken typ av produkt det handlar om. Skulle det efter denna tvåstegsbedömning finnas skäl att tro att företaget begått intrång i dina rättigheter kan man börja med att skicka ut ett s.k. varningsbrev där man ger sin syn på saken och ställer vissa krav. Ett varningsbrev bör utformas av en jurist som är specialist inom immaterialrätt, för att få bäst effekt och uppfylla marknadsföringslagens regler. Hoppas att det besvarade din fråga! 
Mvh
Mattias Malmstedt 
Advokatbyrån Gulliksson AB
Mail: mattias.malmstedt@gulliksson.se Mobil: 070-524 18 58

Sveriges designer har träffat ett avtal med Mattias Malmstedt på om en rabatt på 15 % av timarvodet på affärsjuridisk rådgivning till alla medlemmar. Beroende på ärendets karaktär kan även fasta priser ges. Denna rabatt gäller även företag med medlemmar som delägare.

»»» Välkommen våra nya medlemmar!
Sanna Dahlman, Daniel Byström, Fredrik Andersson, Anna Bergström, Pernilla Aspe, Anna Grieves, Milan Kosovic, Jakob Uhlin, Robert Svensson Lund, Johanna Westlin, Pontus Finnström, Mahsa Fathi, Gabriel Colburn och Linus Kjellqvist

»»»» Platsannonser
Work in Beijing, China
Unique chance for professional and personal development among dragons and rice paper lamps! CBD A/S is looking for:
-1 well-experienced Design Manager 
- several experienced Project Managers 
- various newly educated Designers 
- a handful of skilful Interns 
All within the field of industrial design, for our office in Beijing, China. We offer incredibly interesting positions with lots of variation. You will take part in creating ambitious results that benefit our client’s wide field of business. In addition, you will have a fantastic chance of becoming acquainted with the Far East’s fascinating and mysterious culture and environment.
Please see the attached pdf for further details.
If you have taken an interest in the above-mentioned, please send an application describing your interest. Attach your CV and a portfolio that shows your best achievements. 
Email: vat@cbd.dk
Postal adress: 
CBD A/S
Att: Van Anh Tran 
Kronprinsessegade 8B, 3. Sal
1306 København K

»»»»» Julsaga
Från min plats vid bordet såg jag färgerna på väggen, färgerna i fyrkanter och rektanglar i den svarta ramen, och det gula, röda, vita och blå, den halvt uppätna desserten, smulorna och röken från cigarrer och cigaretter. Snart var det dags för drinkarnas marsch mot soluppgången och den följande dagens plågor av julbordets fröjder. Men det var långt borta och vi försökte få in samtalet tillbaka på samma spår som tidigare; Laurents resa söderöver, ett ämne som hela tiden sköts upp, och alla visste att om han bara kunde börja, skulle vi få veta hur han hade haft det. Och framför allt om han hade märkt av någon skillnad när han kommit hem.

*

Ett par månader tidigare hade vi suttit på exakt samma ställe, säkert i samma kläder och sagt ungefär samma saker. Jag satt på samma plats och såg på färgerna i tavlan Komposition i rött, gul och blått. Klockan var ungefär halv tio. Jag hällde upp mer konjak i mitt glas och började berätta om min första resa till Paris. Alla gäspade och tände fler cigaretter. Det var inte förrän långt senare den kvällen vi började prata om tavlan och allting började.

Jakten började tidigt nästa morgon. Uppslutningen i sällskapet var större än väntat; jag hade någon timme tidigare gläntat på dörren till det Rosa rummet, där Laurent låg och sov. Han skulle inte vakna utan assistans av elchocker. Direktör Jacob Abraham skulle telefonera till Amerika senare på dagen, och stannade därför i residenset. Dr. Runefelt och Mark DuBois stod dock redo med laddade gevär på gårdsplanen. Genom ytterdörren brakade Greve Gustaf Dempeduse och hans betjänt. Vi var fulltaliga. Solen silade ned genom kastanjen på gårdsplanen; det hade regnat på natten och gruset var mörkt. Vi såg tillbaka på det stora huset en sista gång när vi gick uppför allén. 

”Alltså detta med ett konstverks värde”, sade Greven och plockade därmed upp gårdagskvällens diskussion när vi banade väg genom blandskogen, på väg mot våra respektive jaktställen. ”Förutsatt att det är möjligt att särskåda en tavla ned till minsta beståndsdel, så kommer man naturligtvis att finna unika detaljer som gör tavlan i sig till omöjlig att kopiera. Det går inte att reproducera ett verk ned till minsta atom. Det är där det monetära värdet i ett originalverk finns.” ”Det där säger du bara för att du har investerat pengar i konst” svarade herr DuBois på bruten svenska. 

Vi satte oss på våra respektive poster och snart knallade de första skotten. Det var en fin höstdag, och snart kom fickpluntorna med fram. Blandskogen, som tyvärr blev mer och mer ovanlig, lyste i den varma delen av färgskalan. Vi slutade helt att tala med varandra och andades in den lite fuktiga och svamposande skogsluften. 

Jaktlyckan var god och när vi kom tillbaka till det stora huset stod Laurent i röd morgonrock och blandade till stora konjaksgroggar. Direktör Abraham hade telefonerat klart, och hade dessutom skjutit en fasan och ett par kaniner från sitt sovrumsfönster. Det bar av till bords, och en liten stund senare var vi alla på väg med god fart mot helstekt kött och rött vin, via rökt lax, vitt vin och äggröra. 

Jag hade många gånger funderat på att stjäla en eller ett par tavlor från Laurent. Han hade bra smak och verkade inte bry sig särskilt mycket om sin samling. Jag började ändra uppfattning ju mer jag lärde känna honom, och till slut glömde jag bort det hela. Den enda känslan som hade stannat kvar var att jag ville skoja lite med honom och hela gårdagskvällens diskussion om "Komposition i blått, gult och rött" av Mondrian födde en idé som jag inte riktigt kunde släppa den där morgonen i skogen. Laurent skulle som sagt resa söderöver och under tiden skulle delar av hans våning renoveras. Några tavlor ur hans samling blev därför deponerade hos vänner, och det var så hans Mondrian kom att hänga i min matsal från denna kulna höstdag till återföreningen på juldagen.

Tavlan var magnifik. Vi hade alla beundrat den perfekt avvägda balansen i kompositionen, men hade avvikande åsikter om den personliga närvaron av konstnären i verket. Dr. Runefelt hävdade med kraft att det slags konst som representerades i tavlan “Komposition i blått och gult” med samma konstnärliga resultat hade kunnat målas av vem som helst. Motivet var såpass enkelt att själva hantverket var reducerat ur den konstnärliga processen. Detta borde i sin tur leda till en kraftig minskning av verkets finansiella värde, då kvalitén i tavlan inte gick förlorad om den skulle reproduceras.

Laurent trimmade sin cigarr omsorgsfullt medan han svarade att detta i så fall kunde gälla de flesta tavlor. Givet tillräckligt med tid och teknik kunde vilket konstverk som helst bli kopierat och i slutändan förminskad på sin själ och värde genom den inflation på kvalité som kopiorna skulle åstadkomma. Han tände därefter sin cigarr med en cedersticka och alla begrundade detta, dästa av den goda middagen och de utsökta vinerna.

*
En tid senare träffade jag Dr. Runefelt på gatan. Vi tog en omväg förbi saluhallen och plockade upp lite godsaker, varpå vi tog oss upp till hans våning, där Greve Gustaf Dempeduse satt med en nästan tom konjaksflaska. ”Jag ville inte säga någonting ute på stan. Men vi har gjort bort oss.” 

Dr. Runefelt knäppte upp kavajen och kavlade upp ärmarna på sin skjorta. Sedan gick han fram till radiogrammofonen och höjde ljudet. Vi gick in i biljardrummet och hämtade någonting att dricka. Doktorn fortsatte att berätta: ”Eftersom Greven är i särklass bäst på att måla, var det han som fick uppdraget att kopiera Mondriantavlan. Tyvärr blev det för likt, och när allting var klart och tavlan torkat, började vi dricka och larva oss. Nu har vi rört ihop det ordentligt. Vi har ingen aning om vilken av tavlorna som är originalet, och vilken som är kopian. Det här kan bara lösas genom att tavlorna alltid hänger bredvid varandra. De kommer alltid att få säljas ihop och den ena kommer att vara helt värdelös utan den andra.”

Jag studerade de båda tavlorna ingående, och kunde konstatera att motivet på de båda tavlorna var exakt likadana. Dessutom visste jag att kopian var utförd på en duk jämgammal med den som Mondrian hade använt. Ja, hela utförandet var så skickligt att kopian nu var originalets spegeltvilling, så lika att inte ens konstnärerna till de båda kunde skilja dem åt. 

På julafton, kvällen innan Laurents återkomst, hängdes en av tavlorna upp i min matsal, och vi drog oss spända tillbaka inväntandes den oundvikliga middagen.

*
Efter ett dignande julbord, ackompanjerad av mumma och julens alla snapsar, satt vi återigen i matsalen och lyssnade till barnens julkörer, vårdande varsin Conjac au Poire. Jag tystnade, giljotinerade och tände min cigarr, och betraktade tavlan på väggen. Det var oerhört svårt att tänka sig att den äkta tavlan möjligtvis befann sig flera kilometer härifrån. Eller om detta de facto var originalet. Jag började fundera på olika sätt att reda ut sammanblandningen; nya kemikalier, röntgen, nya glasögon. Hela situationen kändes orealistisk, och i takt med att äggtoddyn marscherade genom rummet frågade vi hur resan och vistelsen hade varit. Och medan natten föll utanför fönstret hörde vi om alla sällsamheter som en resande från Norden kan möta runt om i världen. Och det var svårt att tro, hävdade någon, att han hade saknat oss eller någonting annat på sin resa. 

“Det är märkligt”, sade Laurent. “Men ibland saknade jag faktiskt min konstsamling, speciellt min Mondrian som ju hänger här i matsalen.” Han pekade med sin slocknade cigarr bort mot tavlan. “Och nu när jag kom hem så blev jag verkligen besviken. Det är definitivt någonting som saknas. Tavlan ser verkligen helt annorlunda ut.” 

GOD JUL